Första December 2013, även första advent kom min tidiga och absolut bästa julklapp hem till mig. Det var dagen då den stora hästlastbilen med lilla Morgana i rullade upp på infarten utanför Röda ridhuset här på Strömsholm. Det var där vår resa började.

När Strix, min haflingerponny såldes hösten -13 så var alltid tanken att pengarna vi fick för honom skulle gå till en ny häst. Men med en så trogen och nära vän vid min sida i fem hela år så är det svårt att hitta en annan som uppfyller alla kraven. Vi åkte runt och kollade på en hel del olika fina välutbildade hästar innan jag tillslut hittade Morganas annons. Visst hon var otroligt söt på annonsbilden men hon var ung och grön och jag skulle ju inte ha någon unghäst. Men i den perioden var jag närmre desperat av att hitta en häst, Morgana stod tio minuter ifrån RS och mamma hade helgjour på här så hon kunde skjutsa. Alltså blev det provridning och redan i bilen på väg tillbaka hade jag bestämt mig, den här hästen skulle bli min.

Egentligen hände inget speciellt på provridningen. Jag hälsade på en väldigt gullig och trevlig treåring, jag red och hoppade en väldigt okomplicerad och snäll treåring innan jag hade bestämt mig att jag älskade den här treåringen. Efter mycket om och men med stallplats och pengar lyckades jag övertala mamma att det var en bra ide att köpa en unghäst och någon månad senare stod hon hos mig.

Efter den dagen har dagar blivit till veckor och veckor till månader. Idag har jag haft Morgana i snart 10 månader och för varje dag utvecklas hon till en mer ridbar och säker häst. Det har inte alltid varit lätt, verkligen inte. Vissa dagar när vi inte tog oss över ett kryss på 30 cm, blev avslängd tre gånger samma hoppträning eller tog tre timmar att lasta så tar hopplöshetkänslan över. Men från dessa motgångar tar vi oss nu runt banor på metern, tävlat lokalt upp till 90 cm med en säker nolla varje gång och lastar på en kvart max. Kapaciteten har hon men huvudet sätter tyvärr ofta stopp, vilket vi jobbar på dagligen. Målet med denna lilla häst är att ta upp henne sakta men säkert i klasserna för att se hur långt hon kan gå. Morgana har en vilja av stål som kan ta henne långt, jag tror på henne.